Lugnet efter stormen?

Nu ska jag lite kort berätta om vår resa m Livskraftskullen. Trissan fick som vi tidigare meddelat problem vid sin naturliga förlossning 22/7. Vi var tvugna att åka till Djursjukhuset Jönköping (Anicura), för hjälp med ett kejsarsnitt. Kejsarsnittet gick bra med 2 små valpar 70/90 gram och en "normal" på 130 gram som resultat. Den 23/7 så hade Trissan fått hög feber (40.4). Vi åkte på nytt in och fick hjälp m penicillin. Lille Starke klarade tyvärr inte av att få i sig tillräckligt utan somnade in. Tyvärr blev det inget resultat av medicinen utan vi fick åka in med henne igen på fredag morgon (26/7). Hon hade då pendlat mellan 39.4 - 40.1 hela tiden. Man gjorde en grundlig ultraljudsundersökning och tog mer prover än lilla Trissan hade blod till... Det visde sig att hon hade fullt med var i livmodern och äggstockarna. Även en spricka på livmodern så det hade läckt in var i bukhålan. Hon opererades igår eftermiddag igen, och skulle bli kvar i minst 2 dygn. Idag ringde en lyrisk veterinär och meddelade att de hade en frisk, feberfri Trissan som ville hem till valparna. Så nu har Trissan haft: - sin sista kull, - sitt sista löp, - sin sista operation. Nu får hon gå kvar som materiark i flocken och stötta de yngre tikarna.

Valparna får tyvärr inte dia på minst 7 dagar då Trissan går på smärtstillande och antibiotika. Så jag och Helena, faster Margareta och svärmor Kerstin får hjälpas åt att mysa, mata och mjölka ur Trissans mjölk så hon slipper mjölkstockning. Valparna står still i vikt - men just nu känns det som ett framsteg då de bara för ett dygn sen blev avvänjda från mammas spen-mjölk. Nu blir det ytterligare 7 dagar med miniflaskor/sprutor med mjölkersättning. Sen kanske vi kan lura igång det naturliga med Trissan och valparna igen, annars så blir det "flaskbarn".

Trissan den starka överlevaren!

Lite rolig bild av oss uppfödare - Ganska så nära sanningen...