9½ vecka unga.

De små murmeldjuren fortsätter att få oss på glatt humör. Varje gång man är nära en valp så känns livet här och nu - inte oro över morgondagen eller något sådant, utan allt blir här och nu. Egentligen så skulle nog stora delar av männskligheten må bra av att leva mer i nu´et. Valpar får mig att stänga av alla måsten och bör - till att vara här och nu, - Ja en stund iaf. I längden så ställer ju livet andra krav på oss dödliga, än att vi bara ska må bra.

Unike verkar veta att han ska flytta. - Han tittar på alla gäster som kommer och ställer frågan "- Är det dig jag ska bo hos"?     Livia däremot har bestämt sig för att hon ska stanna i flocken. Hon går gärna och lägger sig hos Trolla (gamla matriarken). Trolla är inte så hemskt förtjust i att inte få vara ifred så hon morrar menande åt Livia "- Lämna mig i fred"! Det struntar Livia helt i och kurar ner sig jämte Trolla och "lånar" lite päls så hon är varm. Valparna bajsar nästan bara ute. Kisset är inte riktigt i hamn än men vad är väl en liten pöl med valpkiss inne, - jämfört med den glädje de sprider...

Annons på Svenska Kennel Klubbens forum, Köpahund.se:  https://www.skk.se/sv/kopahund/hundraser-valpkullar/chinese-crested-dog/?show=ad&adid=888976509

Annons på Blocket:  https://www.blocket.se/jonkoping/SKK_regad_Chinese_Crested_valp_87412725.htm?ma=1

Unike charmar alla så han får kela mycket.

Livia har lyckats att få upp sina öron.

Bra, då de nakna ska ha stående öron. 

Kommer det nåt godis snart, eller?

Alla foton: Susanna "Sanna" Simonsson.

Livia busar med mamma Trissan.