Visar inlägg med etikett R.I.P.. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett R.I.P.. Visa alla inlägg

onsdag 3 april 2019

R.I.P Geishamors Triumf (Tria) 2011 - 2019

Med stor saknad måste vi meddela att vår härliga egenuppfödda Portistik Tria har fått somna in, i denna världen. Tria föddes i vår allra första kull (Mirakelkullen) 2011. Mamma Geisha och pappa Apachie bodde också i vår kennel. Tria var energisk och väldigt aktiv men även ganska så het. Givetvis blev husse överlycklig, då han gillar heta hundar han får dämpa. Tria ställdes bara ut 2 gånger. En gång på rasspecialen för Portugisiska vattenhundar med mediokert resultat. 2´a gången 4 veckor senare gick det desto bättre på en internationell utställning, då domaren bara älskade henne. Hon fick exellent (högsta bedömning) trots att husse inte kunde springa ordentligt i ringen.

Efter några år så blev husse sjuk. Tria mådde inte bra när flocken blev större och husse inte orkade aktivera henne lika mycket. Hon flyttade till husses yngsta son, Johan och hans familj för 3 år sedan, där hon varit en av grundstenarna i familjen på 4 barn (0 - 15 år) och en huskatt. Nu kommer vår positiva och aktiva AdHd-hund få springa på de gröna ängarna istället för att vara hos oss. Se mer på: Änglahundar .



Tria var verkligen lovande redan som 8-veckors valp.

Som nerklippt syntes hennes fina huvudform extra väl.

Favoritstället på baksidan av huset, där har man koll på allt och alla.

Döttrarna har flätat Trias lugg.

På internationell utställning och exellent-bedömning.

När yngsta barnbarnet Thore föddes våren-18.

Barnbarnet Helmer och Tria sommaren -17.

Inte bara barn skulle passas...

Leka med Thore gillade Tria.

Hmm, buspojkar som klätt på Tria solbrillor.

Febr 2019, på promenad.

Puss på Thore.

Amningsrast vid sjön, april 2018.

Duktig Tria som ofta fick springa lös på avsides promenader.

Bebisvakt.



tisdag 5 september 2017

R.I.P. Pillan

En av de absolut tuffaste sakerna med att vara hundägare är att vara tvungen att ta beslutet att låta sin kära vän somna in. Det är ett ansvar man tar på sig i samband med att man skaffar hund och är tyvärr ofrånkomligt förr eller senare. Mattes mammas storpudeltik Pillan har bott med oss i flocken det senaste året eftersom hennes matte varit sjuk. Nu blev Pillan riktigt sjuk och igår vid lunchtid fick hon somna in. Hos veterinären hade de ordnat det fint med levande ljus och allt var lugnt och vackert. Vi kommer att sakna dig i flocken, gumman! 💞


Hon ville gärna vara husses "lilla" knähund.

Pillan med hela flocken. Vila i frid, hjärtat! ❤

onsdag 30 november 2016

En sorgens dag

I morse fick vår älskade portistik Geishamor en stroke och det var dags för henne att få somna in. Stort tack för att du varit en del av vår flock i nära ett decennium som väldens mysigaste gostjej för oss tvåbeningar och som världens bästa matriark för alla fyrfotingar i huset. Alla i flocken kommer att sakna dig något oerhört, gumman. Nu hoppas vi innerligt att du springer fri och lycklig på ängarna där ovan tillsammans med din käre Apachie som väntar på dig!

❤ Druvgårdens Geisha 20060707 - 20161130 ❤

Matriarken blickar ut över ägorna

Utställning
Geisha och Apachie

Geishamor med Bonus, en av valparna från hennes två kullar

Geishamor med sina två döttrar Jazz och Tria

Hela portisflocken på kökssoffan

Bus på bakgården

Atreyu och Geisha

Finaste fåtöljhunden

Tria och Geisha

Jazz och Geisha

Geisha och Trolla

Bästa nannyn till Trollas valpar i somras

Den som väntar på nåt gott ....


R.I.P 


söndag 17 januari 2016

Nostalgitripp

Mattes pappa Bengt har skannat in en massa gamla bilder från förr och matte blev så till sig att hon bestämde sig för att lägga upp bilder på hundarna hon växte upp tillsammans med. Ljuva barndomsminnen, säger matte. Underbara änglahundar!

Mattes familjs första hund hette Tova och var en Shetland sheepdog (Sheltie).

Sötaste Tova som valp. Hon blev väldigt stressad av att ha småbarn i huset som
hon försökte valla. Med tiden fick hon ett nytt hem hos mattes farfar och farmor
där hon levde gott och blev bortskämd tills hon blev riktigt gammal och grå.

Familjens andra hund var en Airedaleterrier som hette Bamse.

Matte badar med Bamse och Tova, trots att det ser ganska kallt ut. Burr!

Matte gjorde sitt bästa för att hålla styr på både Bamse och lillebror.
Själv tror hon inte att hon inte  lyckades med det så särskilt ofta.

Bamse var oftast en riktigt cooling som sökte skugga ...

... men har var också världens bästa lekkamrat åt lillebror och matte.

Tyvärr dog Bamse några år för tidigt i hjärnhinneinflammation,
troligtvis p.g.a. fästingbett. Han blev djupt sörjd och saknad!

Efter några år utan hundar i huset skaffade familjen en storpudeltik som hette Candy.
Namnet kom sig av att matte och hennes bror avstod lördagsgodis i ett helt år för att
hjälpa till att spara ihop till valpen. Här tävlar matte 14 år (i stortröja och jeans)
och goaste Candy i lydnad på en pudelträff i Skokloster 1979. De vann inte!

Ytterligare en lydnadstävling. Den gick betydligt bättre!

Efter en tid blev det ännu en pudel i huset; Dixie. Hon var en härlig, liten silverfärgad
dvärgpudel med mycket go i sig. Här poserar hon tillsammans med familjens katt Nalle.

Eftersom matte la beslag på Candy (tränade och tävlade med henne i lydnad) så fick
mattes lillebror Bosse en Collie som hette Essika att jobba med. Mysigaste Essika
hade trist nog svåra hudproblem och var tvungen att avlivas efter bara ett par år.

Här träffar Candy en tjusig, brun norrman för att göra valpar.

Och här är Candys valpar nyfödda: Arramis, Atos och Fatima.

Matte flyttade hemifrån för jobb och studier men den här lille, söte killen
(Aramiss) hamnade så småningom hos matte när hon skaffade egen familj. 

söndag 29 mars 2015

Till minne av ...

Puma "Apachie" 
2008-05-09 - 2015-03-28


Igår fick Apachie somna in efter att ha diagnostiserats med lymfom för bara några veckor sedan. Hela flocken kommer att sakna charmprinsen som växte upp hos oss och som är pappa till två av våra kullar. Vi kommer alltid att minnas dig, Apachie-pojken!

8 veckor + ett par dagar och första (men definitivt  inte sista) doppet.

En riktig liten buskille med en massa energi var han som valp.


Han älskade vinden från sjön i håret.

Apachie-snömonster

Apachie och Geisha

Den som väntar på något gott ...

En äkta vattenhund tvekar inte att simma tvärs över sjön.

Snyggingen på utställning.

Puss på husse Peter.

Apachie flyttar till sin nya husse Daniel 2012.

vår sista bild på Apachie med husse Daniel för ett par veckor sedan. 
R.I.P.


Bloggarkiv

Leta i den här bloggen