Visar inlägg med etikett Atreyu. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Atreyu. Visa alla inlägg

måndag 27 juli 2020

Atreyu R I P.

 Atreyu (2007 - 2020)  Digadogs the nice one. 

Så kom då dagen som alla hundälskare hatar. Dagen då man måste ta det svåra beslutet att låta sin följeslagare somna in. Atreyu har varit en helt fantastisk följeslagare - först till Sanna, Helena, mig och nu de sista 3 åren, Helenas pappa Bengt. Antagligen fick han någon form av problem med hjärnan. Om det var en stroke eller något annat vet vi inte men en trevlig hund fick somna medans han hade sin integritet kvar.

Så här hade matte Helena beskrivet honom på bloggen: Atreyu var den första hunden i vår flock och han flyttade till oss våren -08. Eftersom lillhusse Stefan var extremt allergisk som barn hade husse och matte inte vågat sig på någon hund i huset tidigare. Men så hörde vi att många pälsdjursallergiker ofta fixar portisar och till hela familjens glädje så fungerade det utan problem!

Atreyu är en mjuk och fin hane som gillar att jobba både med huvudet och kroppen. De senaste åren har han gått som ensam pensionärshane bland alla våra tikar. Dock blir alla tikarnas löpperioder lite för stressande för honom. Så nu har han flyttat till mattes pappa i Totebo där han njuter i fulla drag av att bli bortskämd med mycket uppmärksamhet som ensamhund.

På rasspecialen 2009 för Portugisiska vattenhundar 
visade Atreyu framfötterna. Många rosetter blev det!

Atreyu (t.h) och hans skyddsling Tria, Grännaberget.

Vår första och sista Portugisiska vattenhund, Atreyu 2007 - 2020. 



lördag 3 augusti 2019

Livskraftskullen kämpar på - trots en skakig start.

Nä, det var ingen lätt eller önskvärd start för denna kull. Nästan allt som kunde gå fel har också gjort det. Vi har dock fortfarande kvar 2 små underbara bevis, tillsammans med en välmående, kastrerad mamma Trissan. Trissan är helt fantastisk på att återhämta sig fort. Ikväll tas den sista antibiotikan och på måndag kväll, så avslutas det smärtstillande. På onsdag så får valparna åter tillgång till en naken mamma - Utan tröja över spenar och operationssår. Vi har medvetet låtit Trissan gå i sin då hon trots alla hinder med mediciner, operationer och feber, - tagit hand om sina valpar. Vi bedömde att det inte var bra att hålla igång hennes mjölk i över 2 veckor - utan att valparna fick dia den. Hon sköter om deras hygien och när det är dags för mig eller Helena att ge mjölkersättning på nätterna så kommer Trissan och säger till oss! Denna tik är helt enormt duktig som mamma.

Vi fortsätter att helt utfodra med mjölkersättning. Nu drar vi ibland isär lite mer på givarna och ökar istället doserna. Så ibland får vi sova 3 - 4 timmar sammanhängande. De små murmeldjuren växer bra och just nu ser allt lovande ut.

Nakentiken Livliga Livia gör sken av sitt namn.


Mamma Trissan med sina små sötsaker, vid lårbenet Unike Unikum, på 
hans rygg Livliga Livia. Mamma Trissan klädd i svärmors f.d. ribbade 
polotröja, design och klippmästare: husse Peter. (inga åtkomliga spenar).


Helenas faster, Sr Birgitta har hjälpt oss mycket med
valpmatningen. Här bevis på sugkraften hos Unike.


Ibland är det skönt att bara få ligga i en famn och vila...


Vår gamle Portishane Atreyu har varit på besök ganska så ofta sista 
veckan. Han livar upp stämningen som ensam hane bland tikarna
foto: M Simonsson


Alvina är nyfiken på valparna. foto: M Simonsson.




fredag 2 november 2018

Valptillverkningen som kom av sig.

Ibland händer det som man inte vill. Parningsförsöken mellan Trissan och Scott ville inte ta sig. Visst fanns intresse men hennes ålder, erfarenhet och dominans fick lille Scott att tveka om det var värt att bestiga den väldoftande tiken. Så trots många försök och tillfällen har inget hänt. Däremot så blev Fiorella (som löper för första gången) superförälskad i lille Scott. Han blev minst sagt upphetsad av henne också och försökte para sig med mig, när jag såg till att de inte var för nära varandra. Nä, jag ska inte ha valpar.. Om allt går enligt planerna så ska vi para Fiorella med Scott nästa gång hon löper, om ca 6 månader (maj 2019). Då har hon åldern inne och vi har hunnit kolla hennes Patellastatus och ögonlyst henne.

Scott '"Geishamors Saffran"

Ev så kommer vi att låna in en hane till Tassa eller Alvina i vår för ett extra språng. Dock är det utvecklingen på sjukfronten, bland oss tvåbeningar, som får avgöra hur mycket vi orkar med valpuppfödning under vinterhalvåret.

Nu har Tassa, Trissan, Trolla och Fiorella löpt samtidigt. Alvina är svullen i smulan och bygger depåer av fett på sin normalt slanka kropp, men avvaktar ännu med löpet. Så ev kanske vi vågar ta ännu en kull på vår fina-Alvina.

I tisdags så var det fullt röj i huset, Scott var kvar och hetsade upp tjejerna, Vår gamle Portishane Atreyu, var på besök och ylade åt tjejerna. Samtidigt så var Helenas pappa och faster här, hon är sällan ute i samhället då hon är en av nunnorna i Birgittaorden i Vadstena. Så vi räknar det som ett celebert besök då det är ett stort undantag att de får en dags respit från sina göromål. Imorgon har husse och Matte bröllopsdag - så då kan vi ju hoppas att de tappar en räka eller två på vårt bord (golvet). - Husse är duktig på det ibland..

Helenas pappa Bengt och faster Margareta

I torsdags så agerade husse och matte kattfixare. Vi klippte ner dottern Sannas och svärmor Kerstins Ragdollkatter samt att de fick ett bad efter trimningen. Jag är ingen kattmänniska men just dessa Ragdolls är sköna att ha och göra med. Enligt lite lösrykta kommentarer så påminner just Ragdolls om hundar och även våra Chinese Crested påminner ju om katter så kanske är sanningen närmare än man ibland tror..

Miss Decibel fångad hos trim-maskinföraren.

Leona nyfrisserad och nybadad, på väg hem till Svärmor igen.

Senare igår (torsdag) så fick jag kela med min lilla favorit. Barnbarnet Thore som är 6 månader. Så glad och positiv unge så man blir helt salig, laddning av energi - Big Time..

Thore har hittat bästa leksaken - farfars skägg.
Nästan lika skoj är det att "mysa" med hundarna.


lördag 9 september 2017

Grattis på 10-årsdagen, Atreyu!

Atreyu var den första hunden i vår flock och han flyttade till oss våren -08. Eftersom lillhusse Stefan var extremt allergisk som barn hade husse och matte inte vågat sig på någon hund i huset tidigare. Men så hörde vi att många pälsdjursallergiker ofta fixar Portugisiska vattenhundar och till hela familjens glädje så fungerade det utan problem! Med tiden blev det fler portisar i huset men för ett par år sedan var husse och matte tvungna att byta till en mindre krävande ras på grund av hälsoskäl. De senaste åren har Atreyu gått som ensam pensionärshane bland alla våra kinestikar och fortsatt att trivas som fisken i vattnet. Han är en fantastisk trevlig, arbetsvillig och väldigt fin portiskille. Tyvärr visade HD-röntgen att han inte lämpade sig som avelshane. Däremot har han alltid älskat att få jobba med allt mellan agility och att få enkla uppgifter som att bära hem mjölken från affären. Han är världens kelgris och har ett otroligt tålamod med flockens valpar - stora som små. En alldeles underbar familjehund är han och hela flockens älsklingsgubbe. Grattis❣ 



Första sommaren hos oss

Vattenhunden som aldrig lärt sig simma!

Snyggingen efter rasspecialen för några år sedan


Agility med husse

Atreyu (längst bak) med vårt portisgäng

Snö är SÅ roligt!

Atreyu (t.h.) på vårpromenad med Tria

Höstporträtt av finkillen

Mys med vår lilla nakentjej Alvina




söndag 1 januari 2017

Gott Nytt 2017!

2016 har varit ett händelserikt år i Kenneln. Året började med att vi parade vår Chinese Crested tik Trolla och på långfredagen (25/3) föddes Bauerkullen, sju st, både nakna och pälsade små underverk som vi uppkallade efter John Bauers sagoillustrationer.

Blivande mamma Trolla och pappa Adam myser.

Mamma Trolla med Bauerkullen som är alldeles nyfödda.

Vår portistik Tria flyttade till sonen med familj i Äng, där hon njuter av att vara ensamhund. Hon har varit stressad av att leva i vår flock så vi är jätteglada att det fungerar så bra. Och vi får ändå träffa henne ofta eftersom hon är "dagishund" hos oss när husse och matte jobbar.

Frida Weiler Hagelin var här och fotade Trolla och hennes valpar i somras. Här är vår fina Trolla-flicka. Här kan du se några av Fridas superfina foton!

Mamma Trolla busar med unge Herr Fabian.

Mamma Trolla och Prinsessan Tuvstarr.

Vill Vallareman och Herr Fabian.

Härligt i solen tycker Daga, Alvina och Lena Liten.



Från Bauerkullen bestämde vi oss för att Alvina skulle stanna hos oss i kenneln. Därmed blev hon den första - men troligtvis inte den sista - nakenhunden i vår flock.

Alvina busar med vårt bonusbarnbarn Wille.

Under sensommaren blev mattes mamma sjuk och var tvungen att dra ner på sin kennelverksamhet i Dalarna. Hennes man var redan sjuk i sista stadiet av cancer och när även hon kraschade blev situationen alldeles ohållbar. Det innebar att vi fick omplacera några av hennes hundar och ta hand om ett gäng härliga kinser hos oss.

Tom Tom, en 2-årig puffhane, följde med oss hem till Småland men placerades ut på halvfoder hos Sarah i Huskvarna och han kommer förhoppningsvis att bli pappa till ett par kullar i kenneln. 

Sötaste puff-tjejen Tebbi (Tom Toms syster) stannade hos oss.

Finaste Tassa (Trollas dotter från hennes första kull) stannade också hos oss och i samband med att vi tog över henne parades hon.

Hela tjejgänget på bakgården i höstas.

Tassa med sin jättemage några dagar före valpning.

18/10 födde Tassa Kryddkullen, åtta st underbart hotspicy-valpar i olika kryddiga nyanser.

Sötaste Kryddkullen

 Kardemumma och Muskot pussas

Ute är kallt men väldigt spännande tycker Krydd-gänget.

 
Mysig vila med Wille i valpkorgen.

30/11 drabbades vår älskade portugisiska vattenhundstjej Geisha av en stroke och fick somna in, 10½ år gammal. Hon var först in av tikarna i huset och blev flockens matriark under nästan ett decennium. Hon styrde flocken med kärleksfull järnhand och med ett fantastiskt tålamod för både sina egna och andras valpar. Hon blev mamma till två fina valpkullar: Mirakelkullen (-11) och Musikkullen (-12). Geisha har lämnat ett stort tomrum och vi saknar henne oerhört! ❤

Vår gamle portisgubbe Atreyu saknar sin kära Geisha men trivs ändå med att vara ensam hane med en hel massa söta kinestjejer i flocken.

Sist - och minst - vårt nyförvärv i kenneln: Geishamors Salvia, en liten, söt puff-flicka från Kryddkullen som ska stanna i vår flock. Vi har bestämt oss för att kalla henne Novali eftersom Nova/Novali har namnsdag på hennes födelsedag. 

Vi började året med tre portisar och en kines i flocken. När året lidit mot sitt slut har vi nu en portis och fem kineser. Snacka om ett förändringens år! Så här på årets första dag ser både vi tvåbeningar och alla fyrbeningar fram emot 2017. 

God fortsättning på det nya året!



Bloggarkiv

Leta i den här bloggen