söndag 4 december 2011

Små huliganer

Att det kan gå så fort!? Bara på några dagar har mina söta små, mysiga valpar förvandlats till en flock vilddjur med sylvassa tänder. Inte lätt att vara mamma till ett gäng huliganer! För säkerhets skull så låter jag oftast någon av mattarna eller hussarna ge dem lite valpmat innan jag släpper fram dem till mjölkbaren. Alla valparna är aktiva när de är vakna, orädda, sociala och trygga. Liksom de flesta portisar är de lyhörda (kommer när någon visslar/ropar) och väldigt kommunikativa. Det betyder visst att vara "snackig" säger matte och det är nog ganska typiskt för oss portisar. Vi brukar låta omgivningen veta vad vi vill och vad vi tycker/känner/tänker. Jaja, huvudsaken är ju att tvåbeningarna förstår när man vill ha mat eller gå ut!

- Släpp ut mig! ylar Bobo. Jag vill springa!
Tänk att mattes tröja kan vara så rolig! En stund . Sedan bär det av på nya äventyr ...
När vi busat av oss en stund är det skönt att
krypa ihop lite i lillmatte Sabinas knä.
Vackra Tria "Triumf" 5 veckor. En liten dam med mycket skinn på näsan.
Busar intensivt och låter då som en vild lejonhona som fäller ett byte.
Oftast är hon dock lugn och värdig. Tycker verkligen om att gosa.

- Klart jag kan bli en fullfjättrad utställningschampion. Se på mig bara!
Busiga Bobo "Bonus" 5 veckor. En en otroligt charmig kille med massor av
motor och omättlig nyfikenhet. Sover gärna på rygg och älskar att bli klappad
på magen när han inte leker eller är på upptäktsfärd i stora världen.
- Nej, jag vill INTE stå fint nu! protesterar Bobo. Vad ska det vara bra för?

- Jag vill mycket hellre upptäcka allt spännande i världen!

Söta fröken Mira "Mirakel" 5 veckor. En mysig tjej som gärna kryper tätt intill
men som har en hel massa motor när det är skojsamheter på G. Tvekar inte att
utmana varken storebrorsan eller storasyrran. Eller att ge sig ut på expeditioner
på det stora, stora köksgolvet. (Mira kommer antagligen att stanna hos oss.)
- Skynda dig att ta kort, matte! Jag har inte tid att stå här hela dagen!!!





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

svenpeterdahlstrand@gmail.com

Bloggarkiv

Leta i den här bloggen