Hjälp! Det är inte lätt att vara hundmamma, minsann. Inte nu när de snart är fem veckor. Så snart jag kommer i närheten av valparna så blir jag överfallen av 7 högljudda och våldsamma vildar. Vassa är de också nu när alla fått tänder. Ajajaj - Det känns verkligen när de ska dia. Ofta ber jag matte och husse om hjälp så att jag slipper ta emot alla sju samtidigt. Lägger de till en valp i taget så går det lite bättre. Jag är faktiskt ganska glad över att de äter allt mer valpmat nu. Snart så klarar de sig nog utan så mycket mammamjölk.
Jag är också glad över att min stora dotter Tria hjälper till att passa vildarna då och då. Härligt med syskonkärlek! Själv ligger jag helst på puffen bredvid valplådan och håller koll på de små. Det här klippet filmade de tvåbenta ett par dagar före jul. Är hon inte duktig min stora Tria-tjej? :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
svenpeterdahlstrand@gmail.com